Den senaste månaden.
Jag har varit så fantastiskt lycklig.
Kunde inte tro att det var sant.
Kunde inte förstå att det kunde få vara så vackert.
Livet.

Nu.
Två veckor har jag varit tillbaka.
Tillbaka där allting började.
Tillbaka på det gamla arbetet.

Nu.
Kan jag inte känna längre.
Kan inte längta eller glädjas.

Min aptit på livet bara försvann.
Som ett blixtnedslag
låg jag återigen där på golvet
som ett vakuum utan hopp.

Hur ska han kunna förstå.
Hur ska jag kunna få honom att förstå.
Hur ska jag kunna berätta.
Berätta om min ångest.

Ingen ska behöva vara en del av den svarta sörjan.